Det var för sisådär 5 år sedan och jag och Kalle bodde då i en liten liten koja i skogen :))) ... med våra 3 barn .. Nej jag skojade ... i ett litet litet torp uppe i ett skogsbryn .... väldigt idylliskt och rofyllt.
Ja inte var det stort... sisådär 45 kvm gåbar yta. Men vi hade fått till det i riktig IKEA kompakt living med min stora tös då 17 år o stora son då 11 år och då minsta grabben ca 1 år. Kök hade vi nere o stora tösen hade lilla vardagsrummet nere, stora grabben bodde i vardagsrum uppe med en egen avdelning o vi i ett pytterum med minstingen.
Vi skulle som vanligt mysa till det lite, så jag värmde upp det kalla kaffet i kaffekokaren och bjöd på lite sockerkaka till kvällsmyset framför tvn.
Dagen efter skulle jag som jag brukar, koka kaffe o traska upp o väcka alla sömntutar .... Men när jag hällde sumpen i slasken föra att hälla på nytt vatten, upptäckte jag att det låg något i slasken....
Jag ropade upp till Kalle och undrade om han verkligen slängt en mus ur en råttfälla i slasken ... usch....
Men under tiden som jag ropade sänkte jag rösten ... för jag insåg att musen ... ja jag petade lite på den att ... ja jag hade antagligen hällt i den själv i slasken...
Vad hur .... sakta men säkert gick det upp för mig att musen varit med i gårdagens kokkaffe till vårt lilla tv mys med sockerkaka....
Ja det är inte många som druckit uppkokad näbbmus ...
Näbbmusen hade kommit fram bakom kylskåpet och hoppat ner till micron och därefter nyfiket kikat i kaffekokaren o drullat i ....
JJJa.... gott gotti gott gott .... :)))
Men vi överlevde ....